|
Att få fler i arbete är avgörande för att kunna öka tillväxten, förbättra den sociala integrationen och möjliggöra finansieringen av välfärdssystemen när andelen åldringar ökar i befolkningen. Vi kan inte konkurrera med låga löner, vi måste vara smarta och innovativa. Vi måste investera mer och effektivare i humankapitalet. Goda arbetsförhållanden främjar både hälsan och prestationen, det gynnar både arbetstagaren, arbetsgivaren och nationen.
Riksdagens fyra allianspartier i samverkan med den brittiska regeringens "Department for Work and Pensions" och Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien stod för inbjudan till konferensen "GROSS NATIONAL WELLBEING – HOW TO PROMOTE IT IN THE WORKPLACE" som hölls i Stockholm den 7 december 2009.
Till grund för konferensen låg två officiella brittiska och tre svenska rapporter:
- Mental Capital and Wellbeing (Foresight)
- Working for a Healthier Tomorrow
- Så skapas Framgångsrika Friska Företag – IVA-projektet 3F
- God arbetsmiljö – en framgångsfaktor (SOU 2009:47)
- Inkluderande arbetsliv (SOU 2009:93)
Moderator var professor emeritus Lennart Levi som inledde med att säga:
Att skapa arbeten är viktigt men räcker inte. Om vi förmedlar, utbildar eller coachar till jobb som gör människor sjuka – psykiskt och/eller kroppsligt – kan ett inkluderande arbetsliv på sikt leda till en större utslagning. Alltså måste vi sträva efter såväl ett inkluderande arbetsliv (fler jobb) som ett hållbart arbetsliv (bättre jobb) som dessutom inte strider mot mänskliga behov utan faktiskt tillfredsställer dessa (ett livsvänligt arbetsliv).
Vägen till ett sådant kan försvåras av flera aktuella trender, nämligen ökad otrygghet i anställningen, en åldrande arbetskraft, arbetslivets intensifiering, växande känslomässiga krav på arbetstagarna och svårigheter med att få livspusslet att gå ihop.
Dr Agnes Parent-Thirion, European foundation, presenterade aktuell EU-statistik. Hon menade att vi fokuserar på fel statistiska indikatorer. Vi borde även mäta välbefinnande som komplement till marknadsindikatorer.
Betalt arbete bidrar till livskvalitet. Det ger inkomster, identitet och social interaktion. Men det kan också vara en källa till negativa erfarenheter och risker. Cirka 30% (EU15) anser att arbetet har negativ påverkan på den egna hälsan. I de nya EU-länderna är andelen cirka 55%. Det är framförallt ryggbesvär, muskelvärk, stress och trötthet som dominerar.
Danskar, norrmän och britter är mest tillfreds med sitt arbete, medan svenskarna hamnar först på 11:e plats. Viktiga komponenter för arbetstillfredsställelse är i nämnd ordning: (1) Anställningstrygghet, (2) Att man trivs med sina arbetskamrater, (3) Att man känner sig hemma i organisationen, (4) Att det finns möjligheter att lära och växa, (5) Att man får bra betalt för utfört arbete.
Professor David McDaid, London School of Economics and Political Science, har studerat frånvarokostnader på grund av mental ohälsa. Det pratas nästan enbart om sjukfrånvaron, men i själva verket är det sjuknärvaron som är det största problemet för företagen. Företagens kostnader pga nedsatt produktivitet vid mental ohälsa är dubbelt så stora jämfört med sjukfrånvarokostnaden, i Storbritannien cirka 15 miljarder GBP (cirka 180 miljarder kr). Den mentala ohälsan är den enskilt största orsaken till förtida pensionering och ökar.
Professor Dame Carol Black menade att psykisk ohälsa och stress i arbetslivet kostar de brittiska arbetsgivarna cirka 26 miljarder GBP (cirka 300 miljarder kr) per år. Samhällets kostnader är mångdubbelt större och förväntas öka i takt med den åldrande befolkningens demens.
Programverksamheten "Mental Capital and Wellbeing" syftar till att ta fram en långsiktig vision och mål för att öka psykiskt välbefinnande i Storbritannien - både till gagn för samhället och för individen. Över 400 ledande experter och forskare från hela världen har engagerats.
Trenden är att Britterna lever längre, föder färre barn och har fler kroniska sjukdomar. För att kunna säkra god hälsa och välfärd behöver så många som möjligt komma ut i arbetslivet. Arbetslösheten drabbar inte bara den arbetslöse utan dennes familj. Det är t.ex. vanligare med psykiatriska diagnoser hos barn till arbetslösa.
Man ser behov av att påverka attityder, beteenden och praktik i syfte att förebygga ohälsa och främja hälsa genom. Samarbetet mellan specialister inom primärvård – företagshälsovård – folkhälsa måste förbättras och man måste ta fram gemensamma kursplaner. Arbetsgivarna måste bli medvetna om ekonomiska fördelar med att satsa på hälsa och välbefinnande. Man behöver verktyg för att arbeta med de här frågorna, särskilt småföretagen.
Professor Torbjörn Åkerstedt gav exempel på aktuell svensk forskning.
I Sverige fördubblades långtidssjukfrånvaron under perioden 1993-2003 till stor del på grund av
mental utmattning och trötthet. Sverige hade en lågkonjunktur i mitten av 90-talet som medförde ökad belastning och press på dem som var kvar i arbete (inte minst inom vården). Kraven i arbetet ökade åren 1994-99 och 1999 var den mentala belastningen som störst. Tröttheten och ångesten kom som ett brev på posten och ökade fram till 2001. Sömnproblemen ökade i samma takt och nådde sin topp 2001-2003. Höga krav i kombination med lågt beslutsutrymme och dåligt stöd visade sig bidra till emotionell utmattning.
Professor Gunn Johansson presenterade IVA-projektet "Framgångsrika Frisk Företag" (2004-2009) som finansierats av AFA Försäkring, Vinnova och Alecta. För att lyckas med att få den högsta ledningen engagerad krävs det något utöver det vanliga, att kunna visa på sambanden mellan långsiktig lönsamhet och strategiskt personalarbete (HRM = human resources management). I ett nätverksutbyte har deltagarna fördjupat sig i värdeskapande personalarbete som har handlat om att skapa ett sunt, kreativt och stimulerande arbetsklimat som främjar friska och engagerade medarbetare och bidrar till produktivitet, effektivitet och stärkt konkurrenskraft. Läs mer på www.iva.se/3f
Sture Nordh (TCO) menade att vi måste arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön. Förebygga stress, hitta balansen, skapa delaktighet. Alla företag måste ägna sig åt systematiskt arbetsmiljöarbete. Man ska ha tillgång till företagshälsovård. Bra ledarskap är viktigt. Arbetslivsforskningen måste stärkas.
Bodil Mellblom (Svenskt Näringsliv) menade att hälsan och välbefinnandet på arbetsplatsen är allas ansvar.
Som individ måste man utveckla goda relationer med arbetskamraterna och hitta en bra balans mellan arbete och fritid. Arbetsgivaren ansvarar för arbetsmiljön och för att skapa goda förutsättningar för hälsa i arbetet. Sambanden mellan hälsosamma arbetsplatser och företagens ekonomi är uppenbara. Fördelarna visar sig i högre produktivitet, bättre kvalitet, bättre rykte, lättare att rekrytera och behålla duktig arbetskraft, sänkt sjukfrånvaro osv. Sjukfrånvaron är den lägsta på över 20 år. De styrande ansvarar för att regelverk och tillsyn och att baskunskaper i arbetsmiljöfrågor ingår i utbildningarna (särskilt viktigt i teknikutbildningar). Vidare ska man se till att forskning inom området koordineras, att sjukförsäkringen fungerar, att kunskaper och goda exempel sprids (särskilt viktigt att de sprids till småföretagen).
Rapporterat av Sten Dankvardt |
